Galenskaps arbetsplatser...
Tyvärr så tror jag att det finns många arbetsplatser som är helt fullkomligt galna.
Jag har haft mer tur än skicklighet senaste gången jag sökte jobb och har hamnat på en otroligt skön arbetsplats och har om än lite äldre men skickliga och trevliga arbetskamrater. Jag trivs otroligt bra där jag är och jag känner att jag har fullkomligt stöd av alla där jag jobbar och jag kommer att lära mig såååå mycket genom att de är så härliga och vill hjälpa mig och ge mig av deras erfarenheter!
Mötte en vän på tunnelbanan igår som berättade om sin arbetsplats och jag bara häpna - vi har jobbat ihop tidigare så jag känner till stämmningen som varit där förut och hur ledningen fungerar.
När jag arbetade där hade vi hur kul som helst, vi var ett stort gäng som var i ungefär samma ålder allihopa och vi hade AW rätt ofta och massor av roligt - skön stämmning och härligt folk.
Nu har det hänt massa skit och min vän trivs inte alls längre, det är en tjej som är superduktig på sitt jobb som har sökt nytt och slutar ganska snart och flera andra som oxå de söker nya tjänster. Allt pga en nyanställd som sagt att h-n "ska vandra över lik för att göra karriär", och så har det nästan blivit.
Flera på arbetsplatsen i fråga har fått gå till psykolog tillsammans med denna människa, de har fått ha samtal me cheferna för att utreda varför denna människa känner som h-n gör?! Cheferna säger att de övriga på arbetsplatsen inte behöver tala med människan för att slippa massa jobbiga diskussioner? är inte det att skapa vuxenmobbing? VA!! haha
Är det fel på en människa eller en hel grupp - kan det verkligen vara så många andra som det är fel på? som säger samma saker osv .....men nåt är det som inte stämmer med ledningen eftersom de ständigt håller denna människa bakom ryggen ...
Fy fan för o ha det så ....
känner ni till några galna arbetsplatser?
Ju mer jag tänker på vad min vän sa så känner jag att jag är lyckligt lottad som slipper ha det som hon har, jag går faktiskt till jobbet för att jag vill. Jag känner att jag utvecklas som person, människa och definitivt som självständig kollega till mina kollegor. En dag kommer jag känna mig så säker så jag kanske kan hjälpa någon annan med "mitt jobb" än så länge så är jag lärling och JAG ÄLSKAR DET!
//eVis
Jag har haft mer tur än skicklighet senaste gången jag sökte jobb och har hamnat på en otroligt skön arbetsplats och har om än lite äldre men skickliga och trevliga arbetskamrater. Jag trivs otroligt bra där jag är och jag känner att jag har fullkomligt stöd av alla där jag jobbar och jag kommer att lära mig såååå mycket genom att de är så härliga och vill hjälpa mig och ge mig av deras erfarenheter!
Mötte en vän på tunnelbanan igår som berättade om sin arbetsplats och jag bara häpna - vi har jobbat ihop tidigare så jag känner till stämmningen som varit där förut och hur ledningen fungerar.
När jag arbetade där hade vi hur kul som helst, vi var ett stort gäng som var i ungefär samma ålder allihopa och vi hade AW rätt ofta och massor av roligt - skön stämmning och härligt folk.
Nu har det hänt massa skit och min vän trivs inte alls längre, det är en tjej som är superduktig på sitt jobb som har sökt nytt och slutar ganska snart och flera andra som oxå de söker nya tjänster. Allt pga en nyanställd som sagt att h-n "ska vandra över lik för att göra karriär", och så har det nästan blivit.
Flera på arbetsplatsen i fråga har fått gå till psykolog tillsammans med denna människa, de har fått ha samtal me cheferna för att utreda varför denna människa känner som h-n gör?! Cheferna säger att de övriga på arbetsplatsen inte behöver tala med människan för att slippa massa jobbiga diskussioner? är inte det att skapa vuxenmobbing? VA!! haha
Är det fel på en människa eller en hel grupp - kan det verkligen vara så många andra som det är fel på? som säger samma saker osv .....men nåt är det som inte stämmer med ledningen eftersom de ständigt håller denna människa bakom ryggen ...
Fy fan för o ha det så ....
känner ni till några galna arbetsplatser?
Ju mer jag tänker på vad min vän sa så känner jag att jag är lyckligt lottad som slipper ha det som hon har, jag går faktiskt till jobbet för att jag vill. Jag känner att jag utvecklas som person, människa och definitivt som självständig kollega till mina kollegor. En dag kommer jag känna mig så säker så jag kanske kan hjälpa någon annan med "mitt jobb" än så länge så är jag lärling och JAG ÄLSKAR DET!
//eVis
Kommentarer
Trackback
