Åva Blackpark
Just nu är Lilldottern och hjärtat på väg till Astrid Lindgrens för att kolla foten som hon gjorde illa igår på Åva Blackpark där hon hänger till och från för tillfället ...
Otroligt duktiga killar som fixar, donar och har sig för att få en bra plats att vara på och utöva sitt intresse ...
Klickar du på bilden så kommer du till deras hemsida ^^
//eVis
Otroligt duktiga killar som fixar, donar och har sig för att få en bra plats att vara på och utöva sitt intresse ...
Klickar du på bilden så kommer du till deras hemsida ^^
//eVis
Mitt hjärtas gull
På morgonen kom lilldottern in och la sig bredvid mig i sängen - jag minns inte när det hände senast, hon sa att hon drömt en mardröm. Jag gjorde plats åt henne o somnade sen om - nu har de gått till skolan bägge två och hjärtat har åkt till jobbet.
//eVis
//eVis
Eld under baken?
Nu skiter jag i allt - tar tag med alla medel. Känner att jag börjar bli snurrig av olika besked och vill veta mer vad vi har för rättigheter och vad vi faktiskt kan få hjälp med utan att behöva känna oss dumma.
Har kontaktat BUP för att få gå en utbildning som heter SNAP (Stop Now And Plan) det handlar om social träning och "att inte ljuga" " att undvika bråk", det är en sorts gruppterapi.
Skall även kontakta mitt försäkringsbolag för att se om vi kan få ersättning för att vi är borta mycket från jobb, köper glasögon, löser ut självrisker för mobilen titt som tätt och köper nya kläder och saker som försvinner eller glöms vart dem läggs från början. Saker som inte borde hände men som händer stup i kvarten hemma hos oss. Saker går sönder och försvinner jämt!
Har kontaktat resursteamet för att få hjälp med allt som jag inte vet hur jag ska hantera - ska be dem berätta hur jag hanterar kontakten med skolan eftersom skolpsykologen säger en sak och läraren + specialläraren säger en annan, vem har rätt och vad säger rektorn osv osv.
Ska ringa till rektorn och meddela att allt detta är på vår planhalva nu och så får vi se vad hon kan presentera att hon har på sin?!
Lilldottern och hjärtat var hos husläkaren idag och fick en remiss till öron näsa hals läkaren eftersom hon behöver ha en större utredning av sin hörsel än vad de kan göra där. Husläkaren trodde att hon borde gå till en helt annan instans från början men hon får inte skriva remissen till dem direkt utan hon måste först till en öron läkare som kollar och sen kanske hon får gå till dem som kan kolla om det inte "kopplar" rätt. Vi har ju som sagt även fixat glasögon åt henne nu så jag känner att VI GÖR VÅR DEL så jag hoppas bara att resten av dem som är en del av vår lilldotters uppväxt vill bidra med sin del oxå.
Annika - tack, du är verkligen mitt stöd i detta, känner dig inte, har aldrig träffat dig, men ack vad skulle jag gjort utan dig.
TACK! Hundra gånger om !! *kram*
//eVis
Har kontaktat BUP för att få gå en utbildning som heter SNAP (Stop Now And Plan) det handlar om social träning och "att inte ljuga" " att undvika bråk", det är en sorts gruppterapi.
Skall även kontakta mitt försäkringsbolag för att se om vi kan få ersättning för att vi är borta mycket från jobb, köper glasögon, löser ut självrisker för mobilen titt som tätt och köper nya kläder och saker som försvinner eller glöms vart dem läggs från början. Saker som inte borde hände men som händer stup i kvarten hemma hos oss. Saker går sönder och försvinner jämt!
Har kontaktat resursteamet för att få hjälp med allt som jag inte vet hur jag ska hantera - ska be dem berätta hur jag hanterar kontakten med skolan eftersom skolpsykologen säger en sak och läraren + specialläraren säger en annan, vem har rätt och vad säger rektorn osv osv.
Ska ringa till rektorn och meddela att allt detta är på vår planhalva nu och så får vi se vad hon kan presentera att hon har på sin?!
Lilldottern och hjärtat var hos husläkaren idag och fick en remiss till öron näsa hals läkaren eftersom hon behöver ha en större utredning av sin hörsel än vad de kan göra där. Husläkaren trodde att hon borde gå till en helt annan instans från början men hon får inte skriva remissen till dem direkt utan hon måste först till en öron läkare som kollar och sen kanske hon får gå till dem som kan kolla om det inte "kopplar" rätt. Vi har ju som sagt även fixat glasögon åt henne nu så jag känner att VI GÖR VÅR DEL så jag hoppas bara att resten av dem som är en del av vår lilldotters uppväxt vill bidra med sin del oxå.
Annika - tack, du är verkligen mitt stöd i detta, känner dig inte, har aldrig träffat dig, men ack vad skulle jag gjort utan dig.
TACK! Hundra gånger om !! *kram*
//eVis
Mitt hjärta är 100 kg lättare
Idag träffade vi skolpskykologen igen, vi fick ju från början en stabil och varm känsla av henne då vi träffade henne första gången och jag måste vidhålla att hon inger en trygghet och ett lugn som jag själv förmodligen inte alls förmedlar just nu.
Hon gick igenom resultaten med oss och vi fick veta massor som gjorde oss häpnade och otroligt förvånade. Det finns en tanke bakom hur vi ska gå vidare men lilldottern kommer inte att behöva träffa skolspykologen igen, däremot kommer det att bli fler tester bla för dyslexi, hörseln ska kollas och jag tror samtidigt att vi ska gå till en optiker. Skolspykologen kommer att lägga mycket av jobbet att göras på mig och hjärtat men oxå på skolans ledning. En åtgärdsplan ska finnas och förhoppningsvis kommer den att presenteras redan på utvecklingssamtalet den 3:e december. Nu rullar det på.
Jag kommer till jobbet och det känns som om jag har brinnande eldklot i ögonhålorna och en stenbumling ligger i halsen och guppar - ringer mamma - och börjar störtböla och hon pratar mig igenom allt och nu känns det bara skönt, bra, enkelt och hjärtat mitt är 100 kg lättare. Kan det vara så här enkelt? Varför har vi inte gjort detta tidigare? Nu kan jag börja leva livet igen och arbeta med min lilldotter mot ett bättre mål för henne och oss som familj - där det handlar om att prata på ett enkelt sätt och på ett beskrivande sätt i framtiden.
djupt andetag och en lång skön suck
//eVis
Hon gick igenom resultaten med oss och vi fick veta massor som gjorde oss häpnade och otroligt förvånade. Det finns en tanke bakom hur vi ska gå vidare men lilldottern kommer inte att behöva träffa skolspykologen igen, däremot kommer det att bli fler tester bla för dyslexi, hörseln ska kollas och jag tror samtidigt att vi ska gå till en optiker. Skolspykologen kommer att lägga mycket av jobbet att göras på mig och hjärtat men oxå på skolans ledning. En åtgärdsplan ska finnas och förhoppningsvis kommer den att presenteras redan på utvecklingssamtalet den 3:e december. Nu rullar det på.
Jag kommer till jobbet och det känns som om jag har brinnande eldklot i ögonhålorna och en stenbumling ligger i halsen och guppar - ringer mamma - och börjar störtböla och hon pratar mig igenom allt och nu känns det bara skönt, bra, enkelt och hjärtat mitt är 100 kg lättare. Kan det vara så här enkelt? Varför har vi inte gjort detta tidigare? Nu kan jag börja leva livet igen och arbeta med min lilldotter mot ett bättre mål för henne och oss som familj - där det handlar om att prata på ett enkelt sätt och på ett beskrivande sätt i framtiden.
djupt andetag och en lång skön suck
//eVis
601
Måndag morgon - orkar knappt gå upp ur sängen, men jag vet att jag har en del på jobbet som väntar *skönt* kommer så upp och sticker iväg. Första gången på länge som jag och lilldottern har sällskap den bit vi kan ha det, hon klagar på att hon mår lite illa men jag förklarar att det går nog över under dagen. Hon har just ätit lite frukost, ibland tror jag att det blir för lite till frukost och att det gör att hon mår illa. Lilldottern är nämligen en skalman i miniatyr, har egen ät-o-sova-klocka ...
Kommer till jobbet - systemet ligger nere, jaha - bara för att jag har liiite att göra idag eller :)
Lilldottern ringer - hon håller på att kräkas så hon vill att jag ska komma o hämta. Åker och hämtar hem henne och nu sitter hon och tittar på film i soffan med hinken bredvid sig, än så länge har det bara kommit lite väl mycket saliv och en del sura uppstötningar. Det blir rostat bröd och the under dagen och sen till middag fisk och ris ...
Det var den måndagen :)
//eVis
Kommer till jobbet - systemet ligger nere, jaha - bara för att jag har liiite att göra idag eller :)
Lilldottern ringer - hon håller på att kräkas så hon vill att jag ska komma o hämta. Åker och hämtar hem henne och nu sitter hon och tittar på film i soffan med hinken bredvid sig, än så länge har det bara kommit lite väl mycket saliv och en del sura uppstötningar. Det blir rostat bröd och the under dagen och sen till middag fisk och ris ...
Det var den måndagen :)
//eVis
Grälsjuk?!
Ibland blir jag rent ut sagt totalt vansinnig ... !!!
Trubbel i skolan för lilldottern och hon ringer hysteriskt upprörd och säger åt mig att jag ska komma och hämta henne på skolan för hon vill inte vara kvar. Jag försöker få ur henne vad som hänt och jag hör hur den ena lögnen avlöser den andra medans hon försöker hitta på nåt nytt som låter bra så allt blir bara ett enda virrvarr ...
Får luren kastad i örat två ggr och känner bara att jag kan f-n inte göra nåt, sitter på jobbet och kan inte vara medlare för henne överallt när hon känner för att ställa till det för sig själv. För det kommer ju sist och slutligen fram att hon själv har satt sig den situationen hon är i och hon finner den helt plötsligt obehaglig och mer komplicerad än vad hon hade planerat ... eller spontant hoppats på.
Jag får tag på hennes lärare och försäkrar mig om att han ser till så att hon stannar i skolan eftersom hon sa att hon skulle dra därifrån. Han säger att han ska försöka hinna prata med henne om vad som hänt för han ser att hon är lite ledsen när hon kommer in i klassrummet medans vi pratar han och jag.
Nu ringde lilldottern precis igen och säger att hon ska vara med en kompis efter skolan och att hon vet att jag har ringt till hennes lärare - men de har inte pratat och hon är påväg till en annan klass nu och sen har hon inte honom mer under dagen ... jaha så var det överspelat och själv sitter man här och är ett kaos av känslor.
Egoistiskt kanske ja visst men VA FAN!!! jag vill inte ha det så här .. det är otroligt enarverande att ha en dotter som tror att hon kan knäppa med fingrarna och att vi ska göra som hon vill då. Vi gör det inte så jag förstår inte varför hon försöker gång efter gång och sätter igång massor av gräl, för det är det totala slutresultatet av allt med alla när det kommer till lilldottern.
Jag har försökt att se krasst på situationerna förut men jag har nog inte gjort det alls - hon bråkar med allt och alla om hon får motstånd som hon inte förväntar sig. Hon grälar med mina föräldrar, hon grälar med hjärtats föräldrar, hon grälar med skolkompisar, hon grälar med närmaste familjen (oss) de enda jag inte vet att hon har grälat med ännu är dem på badmintonen... Hon har inga hämningar alls när det kommer till att ställa till bråk. O jag menar det kan inte vara för att få uppmärksamhet för någon som får uppmärksamhet det är hon .... både postivit och negativ så klart eftersom det som oftast blir som det blir ...
Just nu är jag galen av okunskap, ovetskap och frustration över vår situation med lilldottern. Hade tänkt att skriva om alla situationer som uppstår men jag orkar inte ens.
//eVis
Trubbel i skolan för lilldottern och hon ringer hysteriskt upprörd och säger åt mig att jag ska komma och hämta henne på skolan för hon vill inte vara kvar. Jag försöker få ur henne vad som hänt och jag hör hur den ena lögnen avlöser den andra medans hon försöker hitta på nåt nytt som låter bra så allt blir bara ett enda virrvarr ...
Får luren kastad i örat två ggr och känner bara att jag kan f-n inte göra nåt, sitter på jobbet och kan inte vara medlare för henne överallt när hon känner för att ställa till det för sig själv. För det kommer ju sist och slutligen fram att hon själv har satt sig den situationen hon är i och hon finner den helt plötsligt obehaglig och mer komplicerad än vad hon hade planerat ... eller spontant hoppats på.
Jag får tag på hennes lärare och försäkrar mig om att han ser till så att hon stannar i skolan eftersom hon sa att hon skulle dra därifrån. Han säger att han ska försöka hinna prata med henne om vad som hänt för han ser att hon är lite ledsen när hon kommer in i klassrummet medans vi pratar han och jag.
Nu ringde lilldottern precis igen och säger att hon ska vara med en kompis efter skolan och att hon vet att jag har ringt till hennes lärare - men de har inte pratat och hon är påväg till en annan klass nu och sen har hon inte honom mer under dagen ... jaha så var det överspelat och själv sitter man här och är ett kaos av känslor.
Egoistiskt kanske ja visst men VA FAN!!! jag vill inte ha det så här .. det är otroligt enarverande att ha en dotter som tror att hon kan knäppa med fingrarna och att vi ska göra som hon vill då. Vi gör det inte så jag förstår inte varför hon försöker gång efter gång och sätter igång massor av gräl, för det är det totala slutresultatet av allt med alla när det kommer till lilldottern.
Jag har försökt att se krasst på situationerna förut men jag har nog inte gjort det alls - hon bråkar med allt och alla om hon får motstånd som hon inte förväntar sig. Hon grälar med mina föräldrar, hon grälar med hjärtats föräldrar, hon grälar med skolkompisar, hon grälar med närmaste familjen (oss) de enda jag inte vet att hon har grälat med ännu är dem på badmintonen... Hon har inga hämningar alls när det kommer till att ställa till bråk. O jag menar det kan inte vara för att få uppmärksamhet för någon som får uppmärksamhet det är hon .... både postivit och negativ så klart eftersom det som oftast blir som det blir ...
Just nu är jag galen av okunskap, ovetskap och frustration över vår situation med lilldottern. Hade tänkt att skriva om alla situationer som uppstår men jag orkar inte ens.
//eVis
Svaga fötter ?!
Vad ska man säga vad ska man göra ...dagen vart inte alls som jag tänkt eller planerat, vilket gör att man blir helt vilse i pannkakan direkt.
De ringer till mig på jobbet från lilldotterns skola och berättar att hon har gjort sig illa på gympan och att vi bör hämta henne för att ta henne till sjukhuset. Inget som blöder eller är på nåt sätt dödande men hon har vrickat foten ordentligt och behöver få den röntgad. Jaha en till som ska halt omkring här hemma då :)
Vi åker in till Astrid Lindgrens och det är supermycket sjuka och skadade barn där så vi blir kvar i ca 4 timmar. Hur som helst så kommer läkaren fram till att inget är brutet eller av, däremot så behöver lilldottern vila i ca 2 veckor för att det ska bli riktigt bra. Kryckor i en vecka och sen ska det nog gå bra.
Hem ... sätter på en tvätt och plockar undan skräpet efter möbelmontering som vi inte fått undan förut. Hänger tvätten och då ringer de från lilldotterns badmintonförening, hon är uttagen till match på söndag och hon måste tacka nej ... ledsamt och jag meddelar lagledaren att vi hör av oss så snart vi sett en förbättring av lilldotterns fot för hon vill så gärna spela själv oxå.
Håll nu tummarna på att hon får göra det ...
//eVis
De ringer till mig på jobbet från lilldotterns skola och berättar att hon har gjort sig illa på gympan och att vi bör hämta henne för att ta henne till sjukhuset. Inget som blöder eller är på nåt sätt dödande men hon har vrickat foten ordentligt och behöver få den röntgad. Jaha en till som ska halt omkring här hemma då :)
Vi åker in till Astrid Lindgrens och det är supermycket sjuka och skadade barn där så vi blir kvar i ca 4 timmar. Hur som helst så kommer läkaren fram till att inget är brutet eller av, däremot så behöver lilldottern vila i ca 2 veckor för att det ska bli riktigt bra. Kryckor i en vecka och sen ska det nog gå bra.
Hem ... sätter på en tvätt och plockar undan skräpet efter möbelmontering som vi inte fått undan förut. Hänger tvätten och då ringer de från lilldotterns badmintonförening, hon är uttagen till match på söndag och hon måste tacka nej ... ledsamt och jag meddelar lagledaren att vi hör av oss så snart vi sett en förbättring av lilldotterns fot för hon vill så gärna spela själv oxå.
Håll nu tummarna på att hon får göra det ...
//eVis
566
Mötet går bra - får en bra känsla av psykologen, stabil och lugn. Får se vad lilldottern tycker. Vi pratar på i en halvtimme sen kommer lilldotterns lärare och fyller i lite luckor, han är oxå bra - ser potentialen bakom fasaden.
Jag känner gråten bakom ögonlocken hela tiden, igår när jag körde bil till mor & far, idag hos skolpsykologen och nu på jobbet - va fan!!!
Kan inte nån komma och bara trolla lite ...
*f-ck*
//eVis
Jag känner gråten bakom ögonlocken hela tiden, igår när jag körde bil till mor & far, idag hos skolpsykologen och nu på jobbet - va fan!!!
Kan inte nån komma och bara trolla lite ...
*f-ck*
//eVis
Helveteshelgen :@
Fredag - kaos
Lördag - lugnt
Söndag - kaos
Somnade aldrig på söndagen och gick upp utan någon sömn på måndagen efter att ha haft myrornaskrig i huvudet hela natten. Men jag gick inte upp förrän sent. Hade meddelat jobbet att jag inte skulle komma till jobbet. Men självklart hade jag skickat till fel personer och deras privata mail, som tur var hade de ändå plockat upp mitt meddelande.
Känner mörkret lägga sig över mig och jag vette fan var öppningen är - pratar pratar och pratar. Jag kan inte göra mer, men det blir ingen skillnad....
*suck*
//eVis
Lördag - lugnt
Söndag - kaos
Somnade aldrig på söndagen och gick upp utan någon sömn på måndagen efter att ha haft myrornaskrig i huvudet hela natten. Men jag gick inte upp förrän sent. Hade meddelat jobbet att jag inte skulle komma till jobbet. Men självklart hade jag skickat till fel personer och deras privata mail, som tur var hade de ändå plockat upp mitt meddelande.
Känner mörkret lägga sig över mig och jag vette fan var öppningen är - pratar pratar och pratar. Jag kan inte göra mer, men det blir ingen skillnad....
*suck*
//eVis
..är det vår tur nu...
... det finns en kö, den väntar vi på att vi ska komma till första plats på nu, vägen till kön har varit lång men vi är där och får nu vänta ett tag till. Vi har fått tillstånd att stå i kön i alla fall. Hoppas det inte blir för långt och jobbigt att komma ända fram bara, även lite rädd för att vi inte ska komma vidare efter att nått första platsen.
//eVis
Gaaahh ..... :@
Tror jag hinner få ett par samtal innan jag är hemma som jag ändå inte kan göra någontng åt alls, allt är lilldottern inblandad i. Tio djupa var det va?!
Väl hemma berättar stordottern att hon har fått sms av en fd klasskompis under dagen som handlar om lilldottern och hennes busringande. Jag vill prata med lilldottern om detta och det går bra ett tag, sen brister det för henne - jag säger att jag kör hem hennes kompis om hon inte lugnar ner sig. Vi börjar om och jag förenklar det hela, det brister igen - jag säger en gång till att jag kör hem hennes kompis om hon inte skärper sig. Kortar ner det men nu håller ingenting och hon kastar sin mobil mot mig .... Kör hem lilldotterns kompis som behövt få se och höra allt.
Kommer hem och försöker prata med lilldottern om allt som hänt och hon berättar då att hennes kompis i skolan F, har fått förbud att leka med lilldottern pga det som hände i förra veckan. Jag ruttnar och ringer upp Fs mamma och förklarar för henne att vi inte alltid har ringt eller förbjudit lilldottern att träffa F bara för att F och O har busringt till lilldottern. Förklarar att jag tror att alla konflikter beror på att det finns en konkurrens situation mellan de tre och att den förstärks snarare än förminskas då F inte får vara med lilldottern, och varför läggs all skuld på lilldottern. Jo då kommer det fram att Fs mamma inte har en aning om någonting eftersom de har haft fullt skägg med sin äldsta dotter under ett helt år.
Vi avlsutar samtalet bra och jag ber henne om ursäkt i fall jag varit hetsk eller otrevligt men att jag har definitivt fått nog av att beskyllningen av alla situationen bara ligger på lilldottern - nu kommer jag kriga för henne och börja berätta allt som händer så att de andra mammorna är medvetna om vad deras döttrar gör oxå.
Ibland känns det som om det bara är vår familj som pratar med våra barn.
//eVis
Väl hemma berättar stordottern att hon har fått sms av en fd klasskompis under dagen som handlar om lilldottern och hennes busringande. Jag vill prata med lilldottern om detta och det går bra ett tag, sen brister det för henne - jag säger att jag kör hem hennes kompis om hon inte lugnar ner sig. Vi börjar om och jag förenklar det hela, det brister igen - jag säger en gång till att jag kör hem hennes kompis om hon inte skärper sig. Kortar ner det men nu håller ingenting och hon kastar sin mobil mot mig .... Kör hem lilldotterns kompis som behövt få se och höra allt.
Kommer hem och försöker prata med lilldottern om allt som hänt och hon berättar då att hennes kompis i skolan F, har fått förbud att leka med lilldottern pga det som hände i förra veckan. Jag ruttnar och ringer upp Fs mamma och förklarar för henne att vi inte alltid har ringt eller förbjudit lilldottern att träffa F bara för att F och O har busringt till lilldottern. Förklarar att jag tror att alla konflikter beror på att det finns en konkurrens situation mellan de tre och att den förstärks snarare än förminskas då F inte får vara med lilldottern, och varför läggs all skuld på lilldottern. Jo då kommer det fram att Fs mamma inte har en aning om någonting eftersom de har haft fullt skägg med sin äldsta dotter under ett helt år.
Vi avlsutar samtalet bra och jag ber henne om ursäkt i fall jag varit hetsk eller otrevligt men att jag har definitivt fått nog av att beskyllningen av alla situationen bara ligger på lilldottern - nu kommer jag kriga för henne och börja berätta allt som händer så att de andra mammorna är medvetna om vad deras döttrar gör oxå.
Ibland känns det som om det bara är vår familj som pratar med våra barn.
//eVis
Stresstålig ?!
Börjar jättebra - lite segt att ta sig ur sängen men det går tillsist. In i duschen och sen ut för att fixa frukost. Jag förbereder alltid kvällen innan så mycket som det går så att jag slipper stressa på morgonen vilket är superskönt.
Lilldottern står och rör iordning sin gröt och jag sätter på äggen så att de kommer igång och koka. Vi sätter oss tillsammans alla tre, lilldottern, stordotter och jag för att äta frukost.
Precis när jag är klar så hör jag bara papper papper papper ... från lilldottern. Stordottern är snabbt framme med papper så att hon kan hjälpa lilldottern som har tappat sin tallrik med gröt i knät. Aha - jag säger till lilldottern att ta av sig byxorna och gå o hälla upp vatten i en hink med lite tvättmedel så att vi kan lägga byxorna i blöt tills jag har tid att sätta igång en tvätt ikväll.
Sagt och gjort - slänger ner byxorna i vattenhinken och sen är jag på väg till jobbet. Lilldottern har sovmorgon så hon tar det lugnt och letar nya byxor att ta på sig.
När jag kommer till jobbet så ringer lilldottern på min mobil och berättar att hon har ju haft mobilen i byxorna som nu legat i hinken med vatten ett bra tag. *suck* hon har tagit upp mobilen och tagit isär den och lagt alla delar på papper så den kanske ska kunna torka. Tar ut simkortet och lägger in i det i en gammal mobil som hon får ha tillsvidare istället.
Efter ett tag så ringer hon igen och nu hittar hon inte sina nycklar - haha men lilla hjärtat jag är ju på jobbet jag kan inte hjälpa dig att leta ... hon blir superstressad och jag försöker få ner hennes stressnivå per telefon - vilket inte är det lättaste. Hjärtat är hos tandläkaren så han kan inte hjälpa heller.
Hjärtat ringer och säger att han är på väg hem och jag förklarar allt som hänt och ber honom hjälpa henne och sen skjutsa henne till skolan så hon får lugna ner sig. Så blir det och de hittar nycklarna tillsist och lilldottern kommer lagom lugn till skolan.
wOw vilken morgon !!
//eVis
Viking Cup -09
Lilldottern deltog i en otroligt välarrangerad cup i Sollentuna i lördags, det var över 200 matcher under helgen som skulle spelas - tänk er att hålla koll på det :)
Lilldottern spelade för första gången i tävlingsgrupp och det märktes - vilke tjejer hon mötte - superduktiga alla tre. Det vart alltså bara tre matcher för henne då hon förlorade alla tre. Lite för stillastående och avaktande var hon, sen har inte lilldottern spelat tillräckligt länge för att vara taktisk under matcher så hon förlorade lite på det helt enkelt.
Lilldottern i väntan på egen match
//eVis
Totalkaos idag
Hela dagen har gått åt att lilldottern har skrikit, varit oförskämd och allmänt störig - slutade med att nu sitter jag och lilldottern hemma och de andra har åkt till Kista för att gå på bio.
Jag får hela skulden av hjärtat för att jag står fast vid vad jag sagt hela dagen varje gång det blivit kontroverser - istället för att bara lämna tomma hot.
*suck*
//eVis
Jag får hela skulden av hjärtat för att jag står fast vid vad jag sagt hela dagen varje gång det blivit kontroverser - istället för att bara lämna tomma hot.
*suck*
//eVis
Lillhjärtat
Efter nästan hela glaset vin ringde så stordottern o sa att lilldottern höll på o spionera på henne och hennes kompisar och att vi skulle hämta henne. Vi sa (kanske lite dumt) att hon skulle låta lilldottern vara med dem istället för att fjanta sig och ringa oss. Ytterligare en stund går och stordottern ringer igen - då har lilldottern fått nåt anfall och jagar en av stordotterns kompisar och är helt galet arg på honom.
Vi går ner och plockar in lilldottern och massor av saker kommer fram som är lite jobbigt för lilldottern, killen som hon har jagat kommer och vill be om ursäkt (modigt) men han har ju inte gjort nåt fel så vi bara undrar om det är nåt vi kan göra för honom istället. Han har lyckats att springa i en liten glashög (barfota) men han blöder inte så han tror inte att det är någon fara *suck*.
Hjärtat och jag tar hem lilldottern och pratar och pratar och pratar .... det visar sig till sist att hon inte tagit sin medicin som hon ska och jag vet inte - detta kanske är resultatet då...
//eVis
Lilldottern ska bort
i helgen. Nu ringde hon och frågade om hon fick för hon vill så gärna följa med vännen med deras båt ut till deras landställe.
Pratade snabbt med hjärtat och vi kom överens om att hon absolut ska få följa med henne och ha roligt en helg.
Glad för dig älskade lilldottern - på foto nedanför är hon och hälsar på sin gudmors uppfödare ... hon hade fått en heldag med sin gudmor och bara mys pyste - sånt är lilldotterns gudmor bra på :)
//eVis
Pratade snabbt med hjärtat och vi kom överens om att hon absolut ska få följa med henne och ha roligt en helg.
Glad för dig älskade lilldottern - på foto nedanför är hon och hälsar på sin gudmors uppfödare ... hon hade fått en heldag med sin gudmor och bara mys pyste - sånt är lilldotterns gudmor bra på :)
//eVis
Älskade vän
Lilldottern kom hem från skolan igår och visade en namnskylt som hon gjort i träslöjden - till sin kompis, den e jättefin. Lila med rosa bokstäver och hjärtan. Frågan är nu bara när hon ska ge henne den :)
Tyvärr så kan jag räkna de gånger lilldotterns vän har ringt till lilldottern på en hand under hela deras uppväxt - de har känt varandra sedan de gick på dagis. Det beror nog på fler olika omständigheter men ändå... lite trist att det blivit en envägskommunikation, det klart intresset kanske inte finns från vännen´s sida - men hur förklarar man det för lilldottern på ett enkelt och bra sätt utan att såra henne för mycket?
Det har varit jag och vännen´s mamma som har umgåtts och på sätt så har även då lilldottern och vännen träffats - nu har jag och mamman inte träffats på jättelänge och därför längtar väl lilldottern lite extra mycket, samtidigt som hon inte vill ringa bara för att se om vännen då någongång skulle vilja visa intresse för sin vän - jag hoppas och jag hoppas.
Jag personligen tror att man som förälder bär på ett ansvar att lära sina barn att kommunicera för att värna om sina nära och kära - på alla de möjliga sätt som finns i dag, via msn, via telefon, sms osv det är ju nutidens kommunikationsmedel. Annat var det när man var barn själv - då tog man cykeln och stack iväg till kompisen och chansade på att den skulle vara hemma, var den inte det då cykla man vidare eller hem :)
Själv kan man ju förstå att det finns mycket som händer i livet som gör att man som vuxen inte har tid att umgås och det är ändå trots det lika roligt när man väl får tid för varandra och kan ses. Men barnen är ju inte låsta av "måsten" på samma sätt som vi vuxna så att man inte har tid eller ork för sina vänner, vilket många gånger är orsakerna till att man som vuxen inte "leker" på samma sätt :)
Men så i samma veva som jag satt och fundera på detta så ringer en annan (ny) vän till lilldottern, de har varit väldigt mysiga mot varandra sedan lilldottern började i den nya klassen för drygt två år sen. Hon undrade om lilldottern ville följa med till deras land med båten och bada och ha det mysigt. Ja men det låter ju underbart!! Men så står då lilldottern där och slits mellan att vänta på att den gamla vännen som aldrig ringer men som lilldottern känner stor lojalitet mot kanske ringer just denna helg eller ska hon följa med den nya vännen som faktiskt ringer. Jag vill inte styra men ....
//eVis
Tyvärr så kan jag räkna de gånger lilldotterns vän har ringt till lilldottern på en hand under hela deras uppväxt - de har känt varandra sedan de gick på dagis. Det beror nog på fler olika omständigheter men ändå... lite trist att det blivit en envägskommunikation, det klart intresset kanske inte finns från vännen´s sida - men hur förklarar man det för lilldottern på ett enkelt och bra sätt utan att såra henne för mycket?
Det har varit jag och vännen´s mamma som har umgåtts och på sätt så har även då lilldottern och vännen träffats - nu har jag och mamman inte träffats på jättelänge och därför längtar väl lilldottern lite extra mycket, samtidigt som hon inte vill ringa bara för att se om vännen då någongång skulle vilja visa intresse för sin vän - jag hoppas och jag hoppas.
Jag personligen tror att man som förälder bär på ett ansvar att lära sina barn att kommunicera för att värna om sina nära och kära - på alla de möjliga sätt som finns i dag, via msn, via telefon, sms osv det är ju nutidens kommunikationsmedel. Annat var det när man var barn själv - då tog man cykeln och stack iväg till kompisen och chansade på att den skulle vara hemma, var den inte det då cykla man vidare eller hem :)
Själv kan man ju förstå att det finns mycket som händer i livet som gör att man som vuxen inte har tid att umgås och det är ändå trots det lika roligt när man väl får tid för varandra och kan ses. Men barnen är ju inte låsta av "måsten" på samma sätt som vi vuxna så att man inte har tid eller ork för sina vänner, vilket många gånger är orsakerna till att man som vuxen inte "leker" på samma sätt :)
Men så i samma veva som jag satt och fundera på detta så ringer en annan (ny) vän till lilldottern, de har varit väldigt mysiga mot varandra sedan lilldottern började i den nya klassen för drygt två år sen. Hon undrade om lilldottern ville följa med till deras land med båten och bada och ha det mysigt. Ja men det låter ju underbart!! Men så står då lilldottern där och slits mellan att vänta på att den gamla vännen som aldrig ringer men som lilldottern känner stor lojalitet mot kanske ringer just denna helg eller ska hon följa med den nya vännen som faktiskt ringer. Jag vill inte styra men ....
//eVis
Näe nu jädrans
Tangerade personrekordet på vägen hem igår, solen värmde så där lagom mycket och det var helt UNDERBART att vara ute och röra på sig. Tycker det är så skönt att kunna kombinera både gymmet och sköna långa promenader.
När jag kom hem så hade lilldottern fått brev från sin badmintonklubb, det stod att de ville flytta upp henne i en tävlingsgrupp som ska få speciallträningar under en tid nu innan sommaren :) De skrev att hon har visat på stor talang och vilja att utvecklas och att de ville premiera det. Lilldottern blev superglad då hon såg vilka tränare som kommer att ha hand om hennes U3 grupp och kände en extra bost för sitt självförtroende – något hon definitivt behöver. Idag är hennes första träning i nya U3 gruppen.
O sist men inte minst idag kommer vår städerska och röjer av vårat hem – hon kommer att komma varannan vecka framöver och hjärtat är den som fixat kontraktet. HUR skönt är inte det då!! Ytterligare en sak att slippa bråka o tjafsa om :)
Stordottern är på Eriksdalsbadet idag och har ”friluftsdag” med sin skola …
Det går bra nu :)
//eVis
När jag kom hem så hade lilldottern fått brev från sin badmintonklubb, det stod att de ville flytta upp henne i en tävlingsgrupp som ska få speciallträningar under en tid nu innan sommaren :) De skrev att hon har visat på stor talang och vilja att utvecklas och att de ville premiera det. Lilldottern blev superglad då hon såg vilka tränare som kommer att ha hand om hennes U3 grupp och kände en extra bost för sitt självförtroende – något hon definitivt behöver. Idag är hennes första träning i nya U3 gruppen.
O sist men inte minst idag kommer vår städerska och röjer av vårat hem – hon kommer att komma varannan vecka framöver och hjärtat är den som fixat kontraktet. HUR skönt är inte det då!! Ytterligare en sak att slippa bråka o tjafsa om :)
Stordottern är på Eriksdalsbadet idag och har ”friluftsdag” med sin skola …
Det går bra nu :)
//eVis
Utvecklingssamtal me lilldotterns lärare ...
Jag blir aldrig riktigt klok på lärare - endera stunden säger de att lilldottern är superduktig i skolan och nästa säger de att hon kommer nog inte klara alla kraven om hon fortsätter som hon gör?! Är det "hot" för att göra så att lilldottern reagerar, är det för att vi alla ska vakna upp och haja till eller vad är det?!
Hur som haver så har vi definitivt en liten flicka på 10 år som har massor av spring i benen, massor av funderingar som hoppar ut ur munnen lite när som och självklart en stark ledare som gärna styr och ställer - men allt detta var ju ingen nyhet. Ska vi motarbeta allt eller ska vi försöka stryra allt till det positiva för så är det ju inte idag. Min önskan är ju att lilldottern ska fortsätta vara allt fast på ett positivt och givande sätt. HUR får jag fram det - hur får jag henne att köpa argumenten, hur får jag henne att se det viktiga i att vara positiv?
Det togs upp att det finns ett resursteam för oss föräldrar - vet att dem har nämnt det tidigare, det finns även en skolpsykolog som kan prata med lilldottern om det är saker som hon går och funderar på ...
Hur som så ska det försökas blir lite mer struktur på hur vi hanterar lilldotterns skolgång framöver.
Så både ris och ros alltså ... men så ska det väl vara?!
//eVis
Hur som haver så har vi definitivt en liten flicka på 10 år som har massor av spring i benen, massor av funderingar som hoppar ut ur munnen lite när som och självklart en stark ledare som gärna styr och ställer - men allt detta var ju ingen nyhet. Ska vi motarbeta allt eller ska vi försöka stryra allt till det positiva för så är det ju inte idag. Min önskan är ju att lilldottern ska fortsätta vara allt fast på ett positivt och givande sätt. HUR får jag fram det - hur får jag henne att köpa argumenten, hur får jag henne att se det viktiga i att vara positiv?
Det togs upp att det finns ett resursteam för oss föräldrar - vet att dem har nämnt det tidigare, det finns även en skolpsykolog som kan prata med lilldottern om det är saker som hon går och funderar på ...
Hur som så ska det försökas blir lite mer struktur på hur vi hanterar lilldotterns skolgång framöver.
Så både ris och ros alltså ... men så ska det väl vara?!
//eVis
Men herre jösses!!
Fick ett samtal från lilldotterns lärare som berättar att han i sin tur har fått ett samtal från en orolig förälder på skolan. Ingen han ville namnge vilket genast gjorde att jag misstänkte att lilldottern har lyckats med något mindre bra.
Han berättar att hon har varit ute o sprungit bland bilarna på en ganska hårt trafikerad 70 väg precis utanför skolan, efter skolan (alltså på väg hem från skolan) och att hon har som den oroliga föräldern hade uttryckt sig jamsat runt i mitten av vägen. Jag tycker det låter konstigt eftersom lilldottern ändå har en bra respekt för bilar och bilvägar.
Ringer till lilldottern som säger att hon inte har gjort det. Jag ringer tillbaka till läraren och förklarar för honom hur lilldottern har upplevt det hela, han säger i sin tur att han ska undersöka saken närmare och sedan återkomma till mig.
Lilldotterns lärare ringer och säger att både den oroliga föräldern och den tjej som följde med lilldottern hem igår har bekräftat att lilldottern har varit ute på vägen och sprungit bland bilarna när det har varit grönt.
Vad gör man?
Lilldottern ringde nu och sa att hon inte alls har varit ute på vägen och sprungit runt och att de andra ljuger - jag tycker bara att det är konstigt att två personer säger samma sak oberoende av varandra, då slänger lilldottern på luren ...
*suck*
//eVis
Han berättar att hon har varit ute o sprungit bland bilarna på en ganska hårt trafikerad 70 väg precis utanför skolan, efter skolan (alltså på väg hem från skolan) och att hon har som den oroliga föräldern hade uttryckt sig jamsat runt i mitten av vägen. Jag tycker det låter konstigt eftersom lilldottern ändå har en bra respekt för bilar och bilvägar.
Ringer till lilldottern som säger att hon inte har gjort det. Jag ringer tillbaka till läraren och förklarar för honom hur lilldottern har upplevt det hela, han säger i sin tur att han ska undersöka saken närmare och sedan återkomma till mig.
Lilldotterns lärare ringer och säger att både den oroliga föräldern och den tjej som följde med lilldottern hem igår har bekräftat att lilldottern har varit ute på vägen och sprungit bland bilarna när det har varit grönt.
Vad gör man?
Lilldottern ringde nu och sa att hon inte alls har varit ute på vägen och sprungit runt och att de andra ljuger - jag tycker bara att det är konstigt att två personer säger samma sak oberoende av varandra, då slänger lilldottern på luren ...
*suck*
//eVis
