eVis eVis

I morse hörde jag först brandbilen komma, den stängde av sirenen utanför oss, sen kom polisen och sist ambulansen - alla stängde av sirenerna utanför oss. Jag låg i sängen o kände hur oron växte i kroppen på mig så jag gick upp för att se efter vad som hänt. Då ser jag alla bilar står utanför oss, våran port och hur brandmännen kastar sig ur bilarna för nu är de tre och drar fram slangarna. Jag springer till vår ytterdörr för att se om jag ser något utanför - där ligger redan massa slangar och jag springer in till stordottern för att väcka henne så hon är beredd på att springa ut om det kommer att behövas. Hjärtat har kommit upp och står på balkongen - det är på vår våning det brinner. Jag går till ytterdörren igen för att se vad som händer där - men nu är det alldeles rökigt så man ser inget genom titthålet längre. Springer in på toan o blöter en liten handduk som jag lägger i brevinkastet för att slippa få in så mycket rök.

Brandmännen nere på marken säger att vi ska stanna inne i lägenheten om ingen av brandmännen på vår våning kommer och säger något annat ...Vi stänger alla vädringsfönster och avvaktar.

Vår vän T kommer med akutbilen efter ett tag o Hjärtat ringer honom o han säger att det är en kvinna som varit ensam i lägenheten som börjat brinna - men hon har klarat sig förvånandesvärt bra.

Efter ett tag så ser vi hur brandbilarna börjar packa ihop och åker en efter en. När jag så ska köra stordottern till hennes kompisar så möter vi en polis i trapphuset - han berättade att kvinnan förmodligen var blind och hade brutit lårbenet medans hon gjorde nåt med spisen. Stackaren - kan mer gå fel på samma gång?!

Nu luktar det inte längre brandrök i lägenheten men i trapphuset riktigt stinker det ....blir nog mycket sanering ett tag framöver.

Tack o lov så klarade vi oss utan några skador alls


//eVis