Måndag - nej fredag ...

Idag när jag kom till jobbet så kändes det som måndag - bara för att jag varit borta från kontoret hela veckan. Lilldottern är med mig på jobbet idag eftersom de har studiedag på hennes skola.

Otroligt nog så låg det inte så mycket på mitt skrivbord och inte heller så många mail som var nåt svårhanterade - så redan nu känner jag att jag har kontroll och kan fortsätta det dagliga arbetet, känns riktigt bra.

I natt hade jag svårt att somna så jag kommer förmodligen somna som en stock i kväll i stället - det gör nog inget eftersom hjärtat har fått lov att åka till jobbet lite tidigare än vanligt i två dagar för att de har strul på tryckeriet. Det jag menar är att han ändå inte är hemma och tycker jag är tråkig som går och lägger mig *ler*

Jag har noll koll på hur denna helg ser ut - jag skulle så gärna vilja hämta upp brorsans barn och ta dem en dag och bara vara med dem o ha lite roligt. Speciellt nu när det är som det är hemma hos dem. Fick idag veta att svägerskan kommer hem från sjukan idag förmodligen...så jag vet inte om de kanske vill ha barnen hemma i helgen då eftersom hon legat nästan en vecka på sjukhuset och inte träffat dem så mycket.

Vi får se - jag ska ringa svägerskan snart och prata lite med henne...

Annars så känns livet lite upp och nervänt just nu - jag ifrågasätter mig själv rätt mycket och vet inte om jag ska vända mig utochin eller om jag ska vara den jag är och hoppas på att andra accepterar mig för den jag är. Typisk frågeställning som jag kan hamna i rätt ofta - vet inte riktigt vad det beror på. Tror att det kan ha o göra med att jag mer hoppas på att göra min omgivning lycklig mer än att hoppas på att jag ska göra mig själv lycklig - eller är det rent av så att jag blir lycklig av att min omgivning är lycklig? Försakar jag mig själv då och tappar min identitet? jag vet inte...

//eVis

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0