Grälsjuk?!
Trubbel i skolan för lilldottern och hon ringer hysteriskt upprörd och säger åt mig att jag ska komma och hämta henne på skolan för hon vill inte vara kvar. Jag försöker få ur henne vad som hänt och jag hör hur den ena lögnen avlöser den andra medans hon försöker hitta på nåt nytt som låter bra så allt blir bara ett enda virrvarr ...
Får luren kastad i örat två ggr och känner bara att jag kan f-n inte göra nåt, sitter på jobbet och kan inte vara medlare för henne överallt när hon känner för att ställa till det för sig själv. För det kommer ju sist och slutligen fram att hon själv har satt sig den situationen hon är i och hon finner den helt plötsligt obehaglig och mer komplicerad än vad hon hade planerat ... eller spontant hoppats på.
Jag får tag på hennes lärare och försäkrar mig om att han ser till så att hon stannar i skolan eftersom hon sa att hon skulle dra därifrån. Han säger att han ska försöka hinna prata med henne om vad som hänt för han ser att hon är lite ledsen när hon kommer in i klassrummet medans vi pratar han och jag.
Nu ringde lilldottern precis igen och säger att hon ska vara med en kompis efter skolan och att hon vet att jag har ringt till hennes lärare - men de har inte pratat och hon är påväg till en annan klass nu och sen har hon inte honom mer under dagen ... jaha så var det överspelat och själv sitter man här och är ett kaos av känslor.
Egoistiskt kanske ja visst men VA FAN!!! jag vill inte ha det så här .. det är otroligt enarverande att ha en dotter som tror att hon kan knäppa med fingrarna och att vi ska göra som hon vill då. Vi gör det inte så jag förstår inte varför hon försöker gång efter gång och sätter igång massor av gräl, för det är det totala slutresultatet av allt med alla när det kommer till lilldottern.
Jag har försökt att se krasst på situationerna förut men jag har nog inte gjort det alls - hon bråkar med allt och alla om hon får motstånd som hon inte förväntar sig. Hon grälar med mina föräldrar, hon grälar med hjärtats föräldrar, hon grälar med skolkompisar, hon grälar med närmaste familjen (oss) de enda jag inte vet att hon har grälat med ännu är dem på badmintonen... Hon har inga hämningar alls när det kommer till att ställa till bråk. O jag menar det kan inte vara för att få uppmärksamhet för någon som får uppmärksamhet det är hon .... både postivit och negativ så klart eftersom det som oftast blir som det blir ...
Just nu är jag galen av okunskap, ovetskap och frustration över vår situation med lilldottern. Hade tänkt att skriva om alla situationer som uppstår men jag orkar inte ens.
//eVis
Hej gumman!! Tack för dina söta ord!!
Gååå till BUP vännen så ni får hjälp,kolla om det kan vara bipolärtsyndrom för det här låter precis som Felicia och jag lovar att det blir bättre med rätt mediciner , Flisan har även gått till kuratorn på skolan som jobbar kognitivt(ser framåt ) skulle aldrig tillåta annan form av " terapi" samtal.
Måste sova nu!!!! Hör av dej om du undrar över nåt!! Vi har precis påbörjat en utredning på vår äldsta dotter med inte helt ovanligt med samma problematik eftersom det är ärftligt. kramar från mej
Vi var ju hos BUP, nu har lilldottern varit hos skolpsykologen och fått gjort ett test, vi ska träffa henne igen på tisdag. Annars har det inte hänt så mycket så jag väntar och ser. Vill utesluta den ena metoden innan vi börjar en ny ... att uppsöka ett annat BUP blir nog aktuellt om vi inte kommer någonstans med/hos skolpsykologen.
