Spänd som en fiolsträng

Vet inte hur jag ska vända o vrida på mig ibland. Nu är jag där och dämpar drama, medlar i bråk, svänger ihop halvsanningar och försöker få vardagen att rulla i vanlig ordning när inte någonting alls är vanligt längre.

Resultatet är att jag blir som en spänd fiolsträng och kan inte koppla av - då blir det att jag distansierar mig mot alla och allt, försöker att undvika kontakt för att slippa frågor som hur mår du?, vad ska du göra?, hur kommer det bli?

Kan inte folk bara vara som vanligt ? Varför är just jag så genomskinlig?

Behöver sova sova sova sova sova .... får väl boka in min lerinpackning som jag fick av N för ett ganska bra tag sedan. Blir på lördag - ska se om det finns tid, hoppas det! På söndag åker vi till Barcelona med stordotterns lag... ska bli superskönt o få lite solenergi igen ^^

//eVis

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0